Annebergsgatan

Hösten är min årstid. Det låter måhända konstigt så här i den ljuvliga vårens tid. Försök till förklaring kommer här.

Från den dagen då meteorologerna säger att ”nu är det vår” då börjar ”kraven”. Då gäller ”utomhus” men eftersom jag har bekymmer med allergi så känns det ibland skönt att få vara inomhus. Dessutom mår jag inte bra när det blir för varmt.

Under åren med hus så var det av naturliga skäl extra mycket att göra. För nu började ”utelivet”. Om jag inte fått hjälp så hade det blivit ”naturträdgårdar” i stället för ”trädgårdsträdgårdar”. Nuförtiden känner jag inte samma krav. Balkongodling i sin begränsning känns mer hanterbart. I övrigt njuter jag av andras arbeten och dessutom har jag ju parken.

I veckan var vi, sittandes i biblioteket, på en intressant stadsrundtur bland Malmös träd. Träden som nu påverkar oss med sina prunkande kronor och fantastiska blommor.

”Ja visst gör det ont när knoppar brister” som Karin Boye så vackert beskriver det. Så förväntas vi känna en viss plåga?

Jag ser i mitt inre bilder från ”förr i tiden”. Då när vackra husmödrar, med sjal om håret iklädda städrock, glatt slog upp fönstren på vid gavel och bröt ut i jubelsång. Varför kan jag inte känna denna glädje?

Mamma körde ut oss när vi var tonåringar. Inte skulle vi sitta inne och ”kura”. Hur kul var det?

Så jag var ganska nöjd när jag fick träda in i pubmörkret och höra en författare prata om sin nyutkomna bok om Malmö. Till biblioteket inköptes en signerad bok. Så bra att vi ska gå ner i bibliotekskällaren idag och rensa ut bland de böcker som redan finns där så nya kan få plats.

Kram Inger
I texten finns det inlagt länkar där man kan få veta mer om intressanta saker som tas upp eller nämns i bloggen. Länkarna är fetstilade och är understrukna (det sistnämnda kan variera beroende på webbläsare)