Annebergsgatan

Hej!

Ibland kan jag uppleva märkliga sammanträffanden. Särskilt konstigt känns det när jag hittar saker som jag skrivit om i bloggen. Jag ska försöka förklara vad jag menar.

I lördags förra veckan så satt jag på “vårt” bibliotek och tittade i en djurbok tillsammans med en fyraåring. Vi såg då en bild på ett “Björndjur”. Jag har inte vetat att det fanns sådana djur. På måndagen efter så ägnade “Vetenskapens värld” ett helt avsnitt åt Björndjur.

Samma dag skrev jag om bröstcancer och min oro för att bli sjuk. Jag skulle gå på mammografi på eftermiddagen. Veckans “Fråga doktorn” handlade om oro och ångest. Som exempel pratade de om hur behandlingarna av bröstcancer förändrats över tid.

Efter mammografin pratade vi hemma om skillnaden mellan röntgen och ultraljud. I veckans “Fråga Lund” beskrev de ultraljud och hur det fungerar.

I “Go kväll” pratade Anders Bagge om sin scenskräck. Hans råd är “Vänta inte för länge”!

I veckan träffade jag en vän där vi pratade om min bror som dog i Creutzfeldt-Jakobs sjukdom. I “House” en “läkarserie” som vi följer nämner de just denna sjukdom. Den är så sällsynt så den omnämns i princip aldrig någonstans. I samma program uppmärksammades även att män kan utveckla bröst.

Nu känner jag att jag kanske tittar för mycket på TV!

Fast jag läser ju faktiskt både dagstidningar och böcker som en sorts motvikt.

Till exempel hade jag i veckan ett samtal med några vänner där jag av någon anledning återkom till min aversion mot Alex Schulmans sätt att tjäna pengar på sin familjehistoria. I torsdagens dagstidning recenserades Nina Björks bok “Medan vi lever”. Författaren beskriver i boken sin motvilja mot Schulmans beredvillighet att sälja ut sin familjelycka för reklampengar (enligt recensenten).

Fast det mest “spooky” var nog detta. I går luktade det konstigt i badrummet. I dag dyker det upp reklam för avloppsrengöring i telefonen.

Kram Inger