Arv
Hej
Vad betyder det att göra en resa? Min första tanke är att man åker någonstans fysiskt.
Det finns andra sorters resor som brukar benämnas som inre resor. Vi söker inom oss få svar på frågor som ”Vem är jag, vad vill jag och vart är jag på väg?”
Så nu funderar jag kring det här med miljö och arv.
Miljön som vi har fått oss till skänks redan vid jordens skapande. Miljön som allt levande har påverkat under lång tid. Miljön som måhända de flesta människor börjar inse att vi håller på att förstöra. Miljön är för mig ett arv som vi har fått oss till skänks att förvalta inte fördärva. Vi har fått jorden som ett arv efter våra förfäder.
Det inre arvet som vi har fått oss till skänks är också svårt att förvalta. Vi har ett utgångsläge som vi från början inte kan göra mycket åt själva. Allt eftersom blir ansvaret mer och mer vårt eget. Vi skapar oss själva. Miljön som vi växer upp i påverkar oss mycket.
Jag undrar över det som jag vill kalla det genetiska arvet. Vilka reella möjligheter har vi som individer att påverka vårt inre väsen?
Frågan känns aktuell eftersom jag under ett antal dagar träffat släktingar som vuxit upp i ett annat land med annorlunda miljöpåverkan. Vårt gemensamma släktskap ligger några generationer bakåt i tiden. Några har jag träffat tidigare men de flesta är nya bekantskaper för mig. Trots detta känns det som om vi varit goda vänner länge. Vi har mycket lätt för att umgås och vi pratar hela tiden som gamla vänner gör. Så kan det vara med vissa människor, man ”hittar” varandra snabbt. De människor vi nu umgås med hade vi emellertid aldrig ”hittat” om det inte vore för vårt gemensamma genetiska arv.
Visst är det spännande och berikande med nya bekantskaper och visst vore det trevligare om alla människor kunde förstå att vi alla är just människor som har släktskap med varandra inte bara några generationer tillbaka utan från våra ursprungsdagar.
Vi föds nakna och vi dör lika nakna. Tyvärr är det för många människor som inte har förmågan att ta del av denna insikt och därför är jorden inte alltid och inte överallt en trevlig plats att bo på. Så just nu känner jag mig oerhört priviligierad och glad över mina nya vänner. Beror det på vårt gemensamma genetiska arv eller är det en resa som alla borde kunna få följa med på?
