Annebergsgatan

Hej!

I veckan fick jag spruta nummer tre. För mig har det hela tiden varit självklart att bli vaccinerad. De som av olika anledningar inte vaccinerar sig är för mig svåra att förstå. Jag väljer här att bortse från de människor som tyvärr ännu inte har fått tillgång till vaccinet och självklart förstår jag om det finns uttalade medicinska risker med vaccinet varför människor då väljer att avstå. Där menar jag att människor som är så känsliga säkerligen isolerar sig eller undviker närkontakt med andra av ren självbevarelsedrift. Därför tänker jag att de inte riskerar att bli smittade eller sprida någon smitta. Det är de andra jag menar. De som inte förstår att vi alla har ett gemensamt ansvar för att stoppa viruset.

I dagens tidning skrivs det om försöken att tvinga människor att vaccinera sig genom tvång eller hot vilket verkar ha en mer kontraproduktiv effekt. Människor blir arga och upproriska. Att acceptera människors fria vilja verkar vara en mer framgångsrik metod eftersom att lägga beslutet hos den enskilde inte kan ses som ett hot. Det som händer är att människor begränsas i sina valmöjligheter.

Det finns många uttryck för det här att hamna mellan alternativ och tvingas göra val vilket innebär att därmed fatta ett beslut. Man kan tvingas välja mellan två onda ting, vela fram och tillbaka, man kan välja mellan pest och kolera och man kan stå i valet och kvalet för att nämna några exempel.

Vissa människor verkar aldrig ha beslutsångest. De vet vad de vill. Ibland kan jag bli lite avundsjuk på dessa människor. Det verkar så enkelt. Jag tar det beslut som jag menar är rätt för mig.

Jag tror att vi föds med en egen vilja. Tänk hur ett nyfött barn kan få sina egna behov tillfredsställda utan att behöva bry sig om hur andra påverkas. Fast i realiteten är det tyvärr inte så. Alla barns behov blir inte tillfredsställda vilket i många fall beror på de där människorna som pekar med hela handen och tar sig rätten att fatta beslut som enbart syftar till att tillfredsställa dem själva. Detta kan innebära att barn lär sig att andra ska fatta beslut även i de fall där beslutet kunde fattats av dem själva men det kan också innebära att de alltid måste opponera sig mot allt och alla.

Jag fick tidigt lära mig att ta hänsyn till andra. Det innebär att jag som vuxen ofta hamnar i valet och kvalet osv. Det kan ju tyckas som ett handikapp, vilket jag ibland har känt det som men det har i alla fall fått mig att se andra människor och bry mig om även deras behov och säkerhet.

Det vi kan göra är att fortsätta prata med människor om vikten av att vaccinera sig för allas vår skull. Då blir det förhoppningsvis inte så svårt för dem att ta sprutorna. Eller så handlar det bara om att de vill kunna gå på lokal. Jag tar här inte upp den etiska aspekten i deras ställningstagande. Det viktiga just nu är att de blir vaccinerade.

Kram Inger