Kreativitet
Hej!
I veckan har jag hängt med en tonåring. En lågmäld kreativ person. En person som alltid har älskat att skapa. Hon har stolt delat med sig av sina alster och jag har känt mig hedrad av att hon med mig i åtanke har skapat saker.
Vi tillbringade många timmar på Malmöhus. Det vara spännande att se hur denna känsliga men ändå starka person verkligen njöt av vistelsen. Hon iakttog, läste och funderade. Vi pratade om vad vi såg och hon gjorde många intressanta iakttagelser. Jag kände mig nöjd med att ha tagit henne till en av Malmös intressanta kulturinstitutioner och jag undrar i mitt stilla sinne hur detta besök påverkat henne. När hon åkte hem blev det tomt som det alltid blir när någon lämnar en.
I en vidare bemärkelse blev det tomt när Lars Vilks omkom. Han lämnade ett land vars avtryck i världen han har påverkat. Jag har läst ett flertal inlägg i tidningen de senaste dagarna om Lars Vilks. Jag får ett intryck av en intelligent och kunnig person med hög integritet. Han var en person som var intresserad av sina egna avtryck. Han ville skapa debatt och ifrågasätta för att konsten skulle bli just konst. Det tycker jag är en bra inställning för en konstnär. Men med inställningen följer också ett ansvar. Hur långt kan man och har man rätt att driva sina egna ambitioner på bekostnad av andra?
Jag har fått min information genom den fria press som vi har här i landet. Jag har fått ta del av Lars Vilks åsikter genom att vi har yttrandefrihet i landet. Detta tar vi lätt för givet men det är inte självklara saker i en stor del av världen.
Det diskuteras ofta huruvida man kan skoja om allting. Det finns människor som genom sina uttryck visar att de tycker att man kan det. Den inställningen har jag svårt att förstå. Att vissa genom kränkningar och förnedring tar sig rätten att ifrågasätta andra människor gör mig rädd.
Rädslan känner jag inför vad som komma skall. Hur skall det här arvet efter Lars Vilks förvaltas? Hur kommer dessa beslut att påverka världen? Hur kommer världen att bli för dem som växer upp nu och som söker sin identitet. Vad tar de till sig av vad som sker och hur saker hanteras av vuxenvärlden?
Vilken form av kreativitet kommer de att använda för att uttrycka sina åsikter?
”Det enda vi har att frukta är människan.” Carl Gustav Jung, schweizisk psykiater, 1875 – 1961.
Kram Inger
